dg club

"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Bild: Markus Nordin

Bildning och spridning av metylkvicksilver – den svaga länken i riskbedömning av kvicksilverkontaminerade sediment

Forskningsprojekt De senaste framstegen inom processförståelse för bildning av metylkvicksilver och utveckling av ny teknik inom synkrotronstrålningskällor och masspektrometri ger nu möjligheter till genombrott i den forskning som krävs för att implementera bildning och spridning av metylkvicksilver i förbättrade riskbedömningar. Den teknik vi utvecklar inom projektet är den mest lovande för tillförlitlig källspårning av kvicksilverspridning från förorenade sediment.

Projektansvarig

Erik Björn
Professor
E-post
E-post
Telefon
090-786 51 89

±Ê°ù´ÇÂá±ð°ì³Ùö±¹±ð°ù²õ¾±°ì³Ù

Projektperiod:

2021-01-01 – 2023-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Kemiska institutionen

¹ó´Ç°ù²õ°ì²Ô¾±²Ô²µ²õ´Ç³¾°ùÃ¥»å±ð

Kemi, Marin vetenskap, Miljökemi

Externa finansiärer

Naturvårdsverket

Projektbeskrivning

Kvicksilver utgör allvarliga hot mot ekosystem och människors hälsa, främst genom bildning och spridning av neurotoxiskt metylkvicksilver (MeHg) i akvatiska ekosystem, och MeHg är ofta den ”riskbestämmande” föroreningen i sediment. Nuvarande riskbedömningar är dock otillräckliga eftersom de endast baseras på uppmätta koncentrationer och inte inkluderar potentialen för bildning och spridning av MeHg.

De senaste framstegen inom processförståelse för MeHg-bildning och utveckling av ny teknik inom synkrotronstrålningskällor och masspektrometri ger nu möjligheter till genombrott i den forskning som krävs för att implementera bildning och spridning av MeHg i förbättrade riskbedömningar. I detta projekt arbetar vi med att:

  1. bestämma de kemiska formerna av oorganiskt Hg, Hg(II), och sammansättningen av naturligt organiskt material (NOM) i förorenat sediment. Dessa är de två huvudsakliga faktorerna som styr MeHg-bildning;

  2. identifiera vid vilka betingelser MeHg-bildning är begränsad av respektive faktor och av båda faktorerna. Detta gör det möjligt att bedöma om risken för MeHg-bildning bestäms av egenskaper i det förorenade sedimentet (Hg(II) speciering), eller bestäms av biogeokemin i den omgivande miljön (NOM tillförsel); 
     
  3. utvärdera och optimera användningen av stabila Hg-isotopmätningar för att spåra spridning av Hg(II) och MeHg från förorenade sediment till omgivande sediment och biota.

Denna framväxande teknik är den mest lovande för tillförlitlig källspårning av Hg-spridning från förorenade sediment. Sammantaget kommer resultaten från projektet att vara viktiga för att förbättra riskbedömning av Hg-förorenade sediment, inklusive att prediktera effekter av miljöförändringsscenarier och skräddarsy markanvändning och vattenresurshantering i närheten av kontaminerade områden samt för att optimera åtgärder.

Externa finansiärer

Senast uppdaterad: 2022-10-24